.

Det är svårt att veta vart jag har er saknade vänner..

Vet inte längre vilka jag kan lita på och inte heller vilka jag kan räkna med. Vi alla lovade varandra att hålla kontakten även efter skolan men så blev det ju inte, verkligen inte. Är det bara jag som vill ta tag i det och göra något riktigt roligt eller är jag ensam om det? Är det för att jag har en pojkvän som jag trivs med? Även om jag umgås med honom i stort sätt varje dag så betyder det inte att jag inte vill umgås med er för det vill jag verkligen mer än mest! Känner mig lite utanför när vissa av dom hittar på någonting som de gjort de senaste gångerna och så frågar dom inte ens mig. Jag vill inte tvinga dom att ta med mig men jag försöker bara få upp kontakten igen men det verkar bara vara jag som vill det.

Är det mig det är fel på? säg mig det.

Jag är så glad att jag har Christofer det är min bästa kompis och den bästa pojkvännen man kan tänkas ha, så snäll och så underbar. Undra hur det varit utan honom, hur mitt liv sett ut? Men det undrar jag faktist inte för det hade inte kunnat vara bättre än såhär, aldrig hade jag funnit en sån som han. Han skämmer bort mig rätt rejält och prioriterar alltid mig först, jag älskar dig så jäkla mycket!


                                                
Det är nog det här som är äkta vänner.                              
Jag älskar er.


Så äkta!